Stulet tjuvgods

År 1804, under brinnande krig mellan England och Napoleons Frankrike, seglade den spanska fregatten Nuestra Señora de las Mercedes med 36 kanoner och tre följeskepp från Peru till Cadiz. Örlogsskeppen hade blivit utsedda att eskortera en värdetransport –  enligt spanska dokument fanns totalt 4,736,153 pesos ombord på de fyra fregatterna: 1,269,669 guldpesos, 2,158,850 silverpesos tillhöriga privatpersoner, samt 1,307,634 silverpesos tillhöriga den spanske kungen. Men ryktet om penningtransporten nådde britterna, som sände kommendör Graham Moore med HMS Indefatigable (44 kanoner), och de tre andra fregatterna Medusa (32), Lively (38) och Amphion (32),  mot det neutrala Spanien för att stoppa transporten.

Den 5 oktober hann britterna upp den spanska eskadern vid Cabo de Santa Maria (Faro) utanför Algarve, Portugal. Britterna lade sig jämsides med spanjorerna, formerade i en stridslinje, och kapten Moore avfyrade ett varningsskott framför den spanske amiralen Don José Bustamente y Guerra, eftersom han vägrade ”korta seglen” dvs. sänka farten. Moore sände löjtnant Ascott i en båt till den spanske amiralen för att förklara sina order – alltså att spanjorernas skepp var kapade och att de skulle ändra kurs och segla till England, utan förlust av liv. Men den spanske amiralen lät sig inte imponeras. Indefatigable avfyrade då ett andra varningsskott, varpå Mercedes också sköt och råkade träffa Amphion. Den spanske amiralen sköt sedan mot Indefatigable och ett regelrätt sjöslag bröt ut. Efter mindre än tio minuters strid ledde en fullträff till en fruktansvärd explosion ombord på Mercedes; hon sjönk och 238 besättningsmän följde henne i djupet. Bara 40 räddades av Amphions livbåtar. Inom en halvtimme hade det spanska flaggskeppet Medea (40 kanoner) och fregatten Santa Clara (40) kapitulerat. Bara Fama (34) lyckades undkomma.

Finalen utgjordes av en jakt, där den flyende Fama förföljdes av Medusa och Lively. Det tog nästan tre timmar för de två brittiska skeppen att hinna ikapp Fama. Lively kom då så nära att hon kunde avlossa några skott med bogkanonerna, och en halvtimme senare gav sig även Fama. Skeppen eskorterades till Gibraltar och sedan till Plymouth, där de övertogs av den engelska flottan.

Sjöslaget kostade Royal Navy 2 döda och 7 skadade, medan spanjorerna räknade 258 döda (varav 238 på Mercedes) samt 80 skadade. Den brittiska regeringen sålde lasten för nästan en miljon pund sterling – eller $4,095,000 vid en kurs av $4.55/pund sterling. Angreppet mot de neutrala spanjorerna ledde till anti-brittiska stämningar i Spanien, och kung Carlos IV regering förklarade slutligen krig mot Storbritannien den 12 december.

Nuestra Señora de las Mercedes

2007 hittade skattletare från Floridabaserade Odyssey Marine Exploration vraket av Nuestra Señora de las Mercedes utanför Gibraltar och bärgade skatten. Men den spanska regeringen hävdade att Spanien hade rätt till lasten, och beslagtog både utrustning och fartyg. Men den värdefulla lasten, 17 ton silver och guldmynt värda 373 miljoner Euro (496 miljoner USD), var redan bortforslad och gömd i Florida. Den har beskrivits som den största bärgade skatten i historien. Spanien stämde Odyssey i USA, och efter en fem år lång juridisk strid vann den spanska regeringen. Igår landade två spanska transportflygplan med mynten på flygbasen Torrejon utanför Madrid. Tanken är att skatten ska ställas ut på ett antal museum i Spanien.

Men även om skatten kommit till Spanien så är de juridiska förhandlingarna inte över. Den spanska nyhetsagenturen EFE rapporterar nämligen att regeringen i Peru planerar att appellera till USA:s Högsta domstol och kräva äganderätt till skatten. Och visst ligger det mycket i det, det var ju i Peru som spanjorerna stal den.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s