Sovjets förbjudna konstskatt

”Litteraturen kan inte vara en enskild angelägenhet, utan måste bli en del av proletariatets gemensamma sak, ett »drivhjul« i ett enda stort socialdemokratiskt maskineri, som sätts i rörelse av hela arbetarklassens hela politiskt medvetna förtrupp.” (Lenin, 1905)

Följden av denna inskränkta konstsyn blev att ”socialistisk realism” förklarades som dogm för alla sovjetiska konstnärer inom alla konstarter. Syftet var att skapa en konst som skulle inspirera massorna till kärlek till arbetaren och byggandet av kommunismen. Kommunistpartiets vägvisande hand skulle tukta författare och konstnärer för att, med Stalins ord, få dem att bli ”själens ingenjörer”, och forma den nya sovjetmänniskan. Enbart de realistiska och naturalistiska stilarna var tillåtna, och för dem som avvek från partilinjen väntade hårda straff.

Men alla vek sig inte under förtrycket. Under Stalins hårda regim trotsade en liten grupp konstnärer kommunistpartiet och skapade i hemlighet avantgardistisk konst. Den unge konstnären och arkeologen Igor Savitsky samlade från 1957-1966 tusentals smycken, mattor, mynt, kläder med mera, och övertygade myndigheterna om behovet av ett museum – och på så sätt skapades Nukus-museet i det avlägsna Uzbekistan. Därefter började Savitsky med stort mod samla avantgardistiska konstverk av centralasiatiska konstnärer, bland andra Alexander Volkov, Ural Tansykbayev, Victor Ufimtsev av den uzbekiska skolan, och senare de ryska Kliment Redko, Lyubov Popova, Mukhina, Ivan Koudriachov och Robert Falk – vars målningar redan hade erkänts i Västeuropa men förbjudits i Sovjetunionen. Savitskys bedrift och mod var ännu större än så, eftersom han låtsades köpa godkänd konst för statliga medel och sedan placera dem i sitt museum. Savitsky lyckades på så sätt rädda och samla 40,000 förbjudna konstverk. Savitskys livsverk saknar motstycke i före detta Sovjetunionen, kanske i hela världen.

Vad säger ni? Borde dessa konstnärer ha fängslats, torterats och satts i arbetsläger? Borde de ha slutat måla sin EGEN trotsiga konst och sluta gömma den i kistor på vindar och källare, och istället ha anpassat sig efter förtrycket? Men hur skulle då en sovjetisk konstnär veta om han befann sig på den smala vägen eller inte? Vad var ”rätt” konst?Svaret är: konsten skulle vara så simpel att till och med KGB:s konstkritiker begrep den.

Fenomenet lever kvar här och där i Trångsynthetens odemokratiska enklaver… Brrrr!

Detta bildspel kräver JavaScript.

5 thoughts on “Sovjets förbjudna konstskatt

        • Den här alltså. Tänk att en sådan bild kunde anses förbjuden. Otroligt! Där ser man hur illa det kan bli när trångsyntheten och inskränktheten får råda. Även idag kan skenbart harmlösa bilder uppröra känsliga sinnen. De anses ”onödiga och vulgära”, eller förkommer på fel plats, är för stora, eller opassande på annat sätt.
          Herregud, man baxnar!
          Boy in a fur cap
          Jag tror jag ska skriva ett blogginlägg om ikonoklasmen, alltså om de kristna bildstormarna som härjade i Europa på 700-talet. Den muslimska varianten utövas som bekant av talibanerna i Afghanistan, som i mars 2001 förstörde två gigantiska antika buddhastatyer i Bamian.
          Buddha Bamian

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s