Sanningen om Tarzan

Thord Ivar Hallström föddes 1878 i Stockholm, tillbringade några år till sjöss innan han 1895 hamnade i Sydafrika. Här bytte han namn till Ivor Thord-Gray och tog värvning i den brittiska armen. Han tjänstgjorde tolv år i Sydafrika och deltog bland annat i Andra boerkriget 1899-1902.

Långt senare, i början av 1930-talet, skrev Ivor Thord-Gray ett brev från Stockholm till Adventurers Club i New York, om en händelse från tiden i Sydafrika:

Ivor Thord-Gray hade råkat höra att en babianflock hade kidnappat ett barn, medan en svart tjänare passade det nära hemmet. Barnpassaren flydde skrikande till barnets föräldrar och berättade vad som hänt. Dessa sprang tillbaka dit där barnet försvunnit, utan att finna några spår. I åratal sökte de förkrossade föräldrarna förgäves efter sin älskade son, som de aldrig gav upp hoppet om att återfinna .

Ett decennium senare var Thord-Gray i samma område, Drakensberg. En flock babianer hade härjat i flera odlingar, så Thord-Gray och en ryttartrupp skickades ut för att ta hand om dem. Under jakten flydde flocken in i en trång ravin, och man upptäckte då att en av babianerna var blond och pälslös. Den följde smidigt de andra i flocken när dessa klättrade uppför berget för att undkomma jägarna. Halvvägs uppe på klippväggen kunde den blonde ungen inte klättra högre. En babianhona vände då om för att hjälpa ungen, men sköts av Thord-Grays män. Ungen tappade fotfästet, föll ner till marken och krossade huvudet. Då upptäckte man att ungen var det människobarn som kidnappats i trakten några år tidigare, och som troligen uppfostrats av babianerna. Det var Thord-Gray som tog pojkens lik tillbaka till föräldrarna, och berättade vad som hänt deras son.

På något sätt fick Edgar Rice Burroughs höra Thord-Grays berättelse om babianungen, och 1914 skrev han romanen om Tarzan, apornas son. Babianhonan, som blev skjuten, påminner om aphonan Kala som kärleksfullt tog hand om Tarzan. Tarzans riktiga namn, Lord Greystoke, är troligen en anspelning på Thord-Gray.

Ivor Thord-Grays meritlista är diger: Han deltog i 13 krig, var engelsk  överstelöjtnant, rysk och amerikansk generalmajor, äventyrare, språkforskare, författare, världsmästare i bågskytte 1927, och kanske Tarzans skapare. Han gifte sig 5 gånger och dog 1964.

*    *    *

Men hur gick det då för Tarzan? Jo, riktigt bra. Han hette egentligen John Clayton III, lord Greystoke, och efter många förvecklingar möter han i vuxen ålder Jane Porter och hennes far när de besöker trakten som Tarzan lever i. Han blir förälskad i Jane, som avvisar hans frieri i den första romanen, Tarzan, apornas son. Men det bättrar sig i den andra, Tarzans återkomst, då de två äntligen gifter sig och får en son. Mycket hände sedan, för Edgar Rice Burroughs skrev sammanlagt 23 romaner om Tarzan.

Där ser du Jane Amorati, allt ordnar sig. Även där djungelns lag råder. Thumbs up!

2 tankar om “Sanningen om Tarzan

  1. Ja, det kommer att ordna sig. Det är en djungel där ute. Inte minst på nätet, men även i verkligheten. Ibland känns det som om du är den förste civiliserade människa jag har mött. Det var så tydligt på Passagen, men även i köttvärlden står du över alla runt omkring dig. Att du ser mig älskling, är min lycka.

  2. Hur skulle jag kunna undgå att se dig? Fast du lyser som en stjärna i allt du gör på nätet, så är det ingenting mot den lyskraft man ser i verkligheten. Älskling, du vet att jag älskar allt med dig. Det gör mig rörd, ödmjuk och så lycklig. Du är den ende.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s